Jag är inne i världens höstdepression just nu, och går från skratt till tårar på en sekund. Skolan känns tung, eftersom jag inte känner att det är ekonomi jag faktiskt vill hålla på med, och jag känner mig vilsen eftersom det känns som om jag går i fel riktning. Samtidigt vet jag ju inte vad jag vill göra istället. Jag vill skriva men har inget att skriva om, jag tycker om hälsa och träning men det är ett ångestmoment för mig, så hur skulle jag kunna hjälpa någon annan?
Det är en mörk period just nu, och om minsta krav finns under dagen blir det svårt att gå upp ur sängen på morgonen. Därför stannar jag hemma även idag, och mitt enda måste är träningspasset ikväll, som jag faktiskt ser fram emot. Jag ursäktar för detta personliga inlägg, men jag vill kunna vara ärlig med att livet inte känns så bra som det kanske borde just nu. Det blir skönt att komma hem till Skåne och slappna av, umgås med familjen och tänka lite. Jag repar mig nog snart igen!
Kramisar!
Vädret gör ju inte sitt till direkt, vem vill gå ut i det här? |
Vår fina amaryllis börjar slå ut! |
Frukost: det mest produktiva jag gjort hittills idag. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar