Motivation är väl något som alla behöver, mer eller mindre. I mitt liv är just motivationen drivkraften. Jag lyckas alltid välja de svårare vägarna för att ge mig själv en "utmaning". Jo tack!
IB: den lilla energisugaren som gör vissa veckor av livet till ett helvete. Inte är det lätt att hitta inspiration till att spendera timavis på biologi som aldrig senare kommer att användas heller! Men på något underligt vis lyckas vi alla som satt oss i IB-fällan ta oss igenom varje dag, dock med ett stort mått sidetracking och procrastination.
Träningen: men vilken sate orkar väl träna varje dag? Jag gjorde, för två år sedan. Sedan tog det stopp. Motivationen försvann när jag nått mina mål, och med tiden försvann vanan. Att nu ge sig ut och jogga i 10 minusgrader är inte ens att tala om! Jag kör med samma visa som så många andra: Jag börjar på måndag. Missar jag måndag, då blir det nästa måndag. För man kan ju inte börja en onsdag, eller hur!
Dessa två myror är vad jag brottas med i mitt dagliga liv. Men varför inte bara göra det, kan man undra. För att jag är en lat jäkel som älskar Tumblr och annat tidsfördriv som innebär att jag får sitta still! Jag tänker inte ens avsluta med en snygg "Nu är det dags att börja!" för nä, jag tänker inte börja förrän jag vill.
Så det så!